Fråga 1
Vad är fakta? Svar: fakta är någonting som är bevisat.

Fråga 2
Nu har vi kommit fram till en av de allra viktigaste frågorna i all vetenskap, en fråga som du bör få ett svar på innan du försöker publicera någon form utav forskning. Nämligen: Vad är bevis?
Inom fysik och all övrig vetenskap (med undantag för matematik) så bevisar man något genom att utföra experiment. Experimenten ska kunna utföras av vem som helst, och hur många gånger som helst, och de ska ge samma resultat, först då är något bevisat. Några ytterligare krav ställs inte.

Fråga 3
Räcker verkligen det för att bevisa något?
Nej. För det första, bara för att du fått samma resultat utav dina experiment de 1000000000 gångerna så finns det inget som säger att du kommer att få samma resultat den 1000000001 gången.
Du ”bevisar” saker med experiment, men hur bevisar du att experimentet kommer att fortsätta likadant? Du kan ju inte bevisa det med ett experiment, för det experimentet måste ju i sin tur bevisas med ett experiment som i sin tur måste bevisas med ett experiment osv. Med andra ord inget går att bevisa. Men vi måste ändå säga att något har en viss grad av sanning efter att ha utfört en mängd experiment. Hur stor den graden av sanning är går inte att säga, men efter att ha utfört en mängd experiment så måste vi ändå kunna säga att sannolikheten att något stämmer inom våra experiments ramar är väldigt hög.

Viktigt är också att tänka på att du bara kan bevisa saker inom experimentens ramar. Utanför ramarna vet du egentligen inte om dina experiment överhuvudtaget har någon grad av sanning.

Ett bra exempel på detta, och som jag älskar att dra är följande: Newton kom på hur man kund beskriva sakers rörelse i makroskala (alltså inte på partikelnivå) det var den så kallade mekaniken. Newtons mekanik kunde beskriva allt från kaströrelser till planetbanors rörelser, och det med stor exakthet. Men sen kom relativitetsteori och kvantmekanik, som tydligt visade att Newtons mekanik inte gällde för väldigt små massor(partiklar), och väldigt höga hastigheter, alltså sådana som är jämförbara med ljusets hastighet. Mekaniken gäller egentligen inte för några massor eller hastigheter men felmarginalen är så löjligt liten för alla massor som är så stora att du kan se dem med blotta ögat, och alla hastigheter som vi mäter i vardagen (1000km/h är inget problem alls). Mekaniken är därför också det Bästa räkneverktyget i de allra flesta fall, som vi stöter på i vardagen.

Fråga 4
Men alla teorier då? Är inte de också vetenskap? Svar nej, men teorier som läggs fram i seriös forskning är vetenskapliga teorier, vilket betyder att de utgår ifrån etablerad vetenskap(dvs. fakta) och med ett (åtminstone till synes) logiskt resonemang kommer fram till ett resultat. Men mer om det en annan gång.
Det här var min första artikel här, och ni kan nog förvänta er fler inom en relativt nära framtid. Jag vill bara göra det klart för er att när jag skriver saker här så gör jag det för att starta diskussion.
Jag vill alltså att ni ska skriva precis vad ni tycker om min definition på vetenskap. Bör den kastas i papperskorgen och eldas upp långsamt, bör den hyllas till skyarna, hade den en poäng någonstans, skriv gärna och berätta.

990 Visningar | Bedöm: (1 bedömningar)